Det är i tider som dessa som man behöver uppmuntran att orka, likt det underbart gulliga mail jag fick av redaktören häromdan:

"Hej Josefine!

Du har inte varit med i redaktionen särskilt länge, men är redan en av Lösnummers stöttepelare. Det är alltid lite osäkert i början innan jag får in den första texten av en ny skribent. Därför blev jag glad när jag läste din första text, där du visade att det fanns mer att plocka fram. Och med flera av dina texter har du verkligen visat att du är en väldigt bra skribent som kan skriva inom flera olika områden. Du har till det en glad personlighet som lättar upp i redaktionen och som gör att du verkligen gjort ett avtryck i redaktionen. Som ett plus har du en av redaktionens finaste bylinebilder, något som vår bildredaktör varit tydlig med att framföra :)

Jag ser fram emot en vår med dig som redaktionsmedlem och vill tacka dig för ditt stora engagemang i Lösnummer!

God jul och gott nytt år!"

Nu finns nya tidningen ute. I den har jag skrivit en artikel under kultur & nöje. I övrigt så ligger snön stadigt på marken och Arwen är överlycklig. En liten lättnad för mig också, som bara behöver stå och sparka snö i 10 minuter för att göra henne trött! Var i Norrköping och Stockholm i helgen, och kan knappt vänta till nästa vecka då jag får komma hem igen.

Auf Wiedersehen!

Ja, jag vet att bloggen har stått still. Ja, jag planerar att ha det så en tid framöver. Ja, jag vet att jag har gnällt mycket senaste tiden. Men efter alla dessa små motgångar så står inspirationen på noll; jag måste komma in i bättre rutiner, måste komma ur min lilla ekonomiska kris (200-300 att leva på efter att räkningar och mat är betalt är INTE ok!), få djuren friska, få styr på livet igen helt enkelt.

I onsdags var jag hos veterinär igen med Arwen. Hon sövdes, fick en knöl i örat bortopererad, fick sin sista spruta mot ohyra och öronen såg väldigt fina ut. Men eksemet var han inte nöjd med, hon har ju fortsatt klia även om det är bättre. Så nu går hon på antibiotika mot misstänkt bakteriell infektion i huden, och kortisonsalva som ska strykas på eksemet 2ggr per dag. Såret efter op. i örat ska även det droppas på penicillin-salva 2ggr per dag. Så ja, lite pill är det minst sagt. Haha, veterinären trodde att jag hade bil. Så han stod snällt där och förklarade hur och när hon skulle vakna upp, vad som var normalt och så vidare, och så när han är klar står han och tittar. Som om han förväntar sig att jag ska ta 25 kilo hund under armen och säga tack och adjö. Varpå jag kläcker frågan "jaha, när tror ni att vi kan gå till bussen?". Haha. Det blev en del skratt. Men det löste sig, vi fick sitta i väntrummet i en timme ungefär och A kom förbi. Sen blev det en väldigt groggy (ja, för hunden alltså) färd mellan apotek och busshållplats. Såg himla roligt ut. Men hon klarade sig fint!

Katten då? Jovars, hon fortsätter kissa utanför (men också i!) lådan. Vi nådde lite framgångar när vi bytte kattsand, hittills har hon inte gjort ifrån sig i eller under badkaret igen och inte heller i vår säng, tack gode gud. Men, hon fortsätter att kissa på handdukar och i tvättpåsar och annat som råkar hamna på golvet i badrummet. Varför? Jag vet inte. En fetish, kanske. Men så länge vi håller badrumsgolvet fritt från tyg, så är det tydligen lugnt? Jaha. Men så kan man ju inte ha det heller.

Studierna då? Nja. Gjorde tentan i delkurs 2 nyss, den hatade hatade delkursen nummer 2. Gick bra, tror jag. Inlämningsuppgiften däremot, den gick nog åt helvete. Men men. Bara att göra om. Som tur är är nya delkursen intressant. Det dåliga är alla dyra kursböcker, bland annat en för 950 kr som jag dock inte har beställt ännu. Hur tänker man, när man sätter en sådan delkurs innan jul? Bye bye julklappar. Nä, inte riktigt, vi har ju våran inneboendes pengar. Mohaha.

Inneboenden då? Han flyttar. På tisdag. I'm counting minutes. Sen så har jag äntligen ett eget hem med min familj. Aldrig mer akutboende. Jag ska strypa den jävel som föreslog det för oss.

Jag är trött. Väldigt trött. Men det finns ljusa stunder. Som kåraktivas middag i fredags med redaktör och medarbetare på Lösnummer. Som julmarknaden i Wadköping imorgon tillsammans med Björn som ska få så mycket skvaller att han storknar, och ytterligare en julmarknad med min älskade A på slottet efter det. Som nästa söndag, när jag ska göra om samma julmarknad i Wadköping fast med min älskade, oerhört saknade familj.

Övrigt då? Jag vet inte. Jag orkar liksom inte mer. Allt jag vill är att dagarna ska bli ljusa igen, jag ska må bra igen, jag ska få in rutiner och börja träna igen och jag ska få mig ett extrajobb. Hela det här året har varit skit, och det verkar inte vilja bli bättre. Arwen och jag har små interna strider varje dag, nu när hon är i tonåren. Katten orkar jag inte tänka på. Köket ser ut som en replika av andra världskriget. Och för att på något sätt toppa det hela fick jag idag veta att min farfar har fått en hjärntumör. Min farfar.

Så. Den här bloggen kommer fortsätta stå still, tills jag funnit någon form av balans i livet igen. Jag lär väl uppdatera sporadiskt då och då. Men just nu, vill jag bara krypa under ett täcke och sova. God natt.

Hypotes = påstående som antas vara sant, från vilken man kan härleda förutsägelser.

Förutsägelse = påstående om något som är direkt observerbart, men som ännu ej observerats.

Hjälphypotes = påstående som förutsätts vara sann när en förutsägelse härleds ur en hypotes.

Alternativhypotes = påstående som temporärt läggs åt sidan medan man testar en annan hypotes.

Ad Hominem-argument = argumenterar mot person istället för sak.

Ad Hoc-hypotes = tillägg till en hypotes som endast kan motiveras av att hypotesen annars blir falsk under
observation.

Argument = består av flera påståenden; en slutsats och ofta flera premisser.

Premisser = påståenden som framställs som skäl för att acceptera slutsatsen.

Explanandum = det fenomen som man vill förklara.

HD-metoden i 5 steg:
1. Explanandum
2. Hypotesbildning
3. Första utgallringen
4. Hypotesprövning
5. Slutsats

Exempel

Är ni avundssjuka? Nä. Trodde väl inte det heller. Nu ska jag iväg till tenta-jäveln.

Jag är så jävla trött. Trött på allt. Bakslag efter bakslag, och allting kommer på en och samma gång. Någon vill inte göra annat än att bara jävlas med mig. Så här såg min natt och morgon ut:

00.03 Upptäcker precis när jag ska gå och lägga mig att katten har kissat i våran säng på vårt nya, fina, fluffiga, extra stora täcke. Jag älskar det där täcket. Och just nu så hatar jag katten. Hon har inte gjort annat än att konstra sen vi flyttade in. Bland annat har hon kissat i badkaret, så jag fyllde det med vatten. Igår råkade hon plumsa i så jag gissar att det där var hämnden... hon är numera banned från både sovrum och vardagsrum så fort vi inte har koll.

02.?? Somnar alldeles för sent, dock skrattandes tack vare älskling.

0?.?? Vaknar av att Spiken har spytt på golvet och andas väldigt konstigt. Det har hänt förut, men tar man det bara lugnt så går det över. Bara att gå upp, torka och lugna ner hunden.

06.32 Går upp för att tvätta, stegar ut i hallen och PLASK! Arwen har kissat på hallgolvet under natten. KISSAT?! Jag räknar henne för fan som rumsren, nog för att hon har varit väldigt långsam när det gäller det så har det fan inte hänt en enda olycka på säkert 2 månader?! Men aja. Gör't bara. Har hon fått för sig att det är ok igen stryper jag någon.

Hon har nog kattfan som idol.

Bara att ta slut på hushållspappret, duscha av fötterna och byta strumpor. Och nu sitter jag alltså här. Med ett glas cola bredvid mig. Det är jag fan värd. Ibland hatar jag att vara djurägare, trots att jag vet att jag skulle må väldigt dåligt utan mina små fuckers.

Dagens schema ser ut som följande:

07.00-10.00 Tvätta, äta frukost, ta ut hundar, förvandla mig själv från en zombie till en riktig människa.
10.30-12.00 In till stan, hämta ut medicin till alla djuren (jajamän, hela flocken smittad av skit!), köpa ny kattsand och hasp till toalettdörrn.
13.00-whatever plugga, plugga, plugga, plugga, plugga, plugga...

Jag hatar det. Nu ska jag dricka kaffe.

Bajs. Hade satt klockan på 7.30, ändrade till 9, ändrade sen till 10 bara för att vakna 12.11. Bakslag i vardagen helt enkelt, jag som skulle åka in till stan och hämta ut medicin till hundarna för att sedan tentaplugga järnet *suck*. Förvisso somnade jag inte förrän 3, var trött redan vid 21 men så lagade A middag jättesent och då blev jag pigg igen!

Drömde riktigt skumma drömmar, bland annat att jag helt plöstligt hade 69 kommentarer på ett inlägg (blogg-skadad?). Kommer inte ihåg vad inlägget handlade om. Sen skulle jag plötsligt ut och resa, backpacka var det som gällde, men istället för en smidig ryggsäck packade jag allt i en vanlig träningsväska, snacka om osmidigt! Sen tog det lång tid innan jag kom iväg, gick runt i en affär och plockade på mig pyjamas, morgonrock och så vidare, sen var jag tvungen att vända tillbaka för att jag glömt mobilladdaren, hörlurar för musik och massa annat. När jag tillslut ska ge mig av får jag låna en övervuxen shetlandsponny som var fuxfärgad, så att jag kunde rida. Haha, hur stört är inte det då?! Föreställde mig hur jag skulle behöva binda honom utanför affärer och så när jag skulle handla, och sen kom jag på mig själv med att komma på att det hade varit bättre med ryggsäck, och så hade jag glömt tält och sovsäck... hahaha!

Epic fail med andra ord. Nu är jag jättehungrig, får slänga i mig lite frukost och gå ut med hundarna innan jag sätter igång. Just ja, intervjun som det blev fel i som jag nämnde igår, Björn var så vänlig att upplysa mig om ett till: grabbens efternamn är felstavat i hela intervjun! HAHA! Fy fasen vad sur jag blev, jag irriterar mig till döds på sådana där småsaker... nåja, när den kommer ut på hemsidan sä ska allt vara rätt i alla fall. Men de 12 000 exemplar som tryckts är ju inte mycket att göra åt.

FRUKOST!

Det är ju tur att de inom godisbranschen kommer på något nytt då och då så att vi sockerberoende alltid har något att föräta oss på (det rimma!). Nu senast är det Marabou Sensation Yoghurt & Raspberry. I början var jag lite tveksam till den men nu måste jag ha en varje dag banne mig. Den är jäkla maffig! Innehållsförteckningen är också rolig, hallonen utgör nämligen bara 0,18%... haha. Wicked.

Älsklingen gick iväg och handla nyss och då bad jag om en sådan, humöret är inte på topp, motivationen på lägsta nivå och jag har inte ätit något förutom en clementin och lite kakor på redaktionsmötet. Då ställer sig karln och börjar muttra om mitt osunda leverne och att vi sagt 300 gånger att vi inte ska äta på vardagar och att vi gjort det i flera dagar nu jadadada ni fattar. Kan man hitta en sämre situation att börja argumentera om sånt än när en kvinna har choklad-cravings? Det vore om hon hade PMS då. Att de aldrig lär sig.

Redaktionsmötet gick segt som sirap, det var idémöte och vi var nog mest tysta. Dessutom blev jag lite besviken när jag kollade igenom nya tidningen, intervjun jag jobbat med och som skickats fram och tillbaka mellan mig och redaktören 100 gånger hade redigeringsfel i sista stycket, den blev kapad längst ner så det saknas ord som avslutar artikeln och så är två ord inom parenteser som jag gissar glömdes att tas bort. Sånt som händer givetvis! Men när man jobbat hårt så känns det lite surt ändå. Kultur&Nöje-artikeln såg dock jättebra ut, fast jag gillade det första rubriksförslaget bättre än det som blev.

Nåja, bara att blicka framåt. Överlag är jag nöjd ändå, skrev två stora artiklar själv och höll deadline. Intervjun var svår att hitta en intressant vinkel på och ingressen var även den jobbig. Till nästa nummer får jag se vad jag gör, idag kändes inget tillräckligt intressant och så får vi se vad som röstas in till kommande nummer nästa möte.

Pluggmotivationen då? Jovars, den försvann snabbt vill jag lova. Hade tänkt att plugga hela dagen från 10 till 15 ungefär, men gjorde ingenting. Det slutade med att jag började städa istället, och då är det illa gott folk! Jag tar nog en plugg-ledig dag idag, även om tentan är på fredag så känns det ok. Ibland behövs det, helt enkelt.

Hjälp vilket långt inlägg. Hoppas ni orkar läsa! Jag får nog börja blogga oftare helt enkelt så att jag kan dela upp det lite... haha! Något jag saknar är mina modeinlägg, Fashion Above All står still just nu och inspirationen är på noll. Men jag vill ju göra en del till denna bloggen också. Hm, något att fila på.

Hallå bloggen. God morgon to you all. Jag sitter och försöker hindra ögonlocken från att smälla ihop. Tandpetare, anyone? Somnade 3 inatt men stod ändå i duschen 8.45 imorse. Dagen består av plugg och redaktionsmöte. Kanske hinna dammsuga lite också, det behövs.

Inatt precis när jag skulle släcka lampan fick jag syn på Spiken som låg på golvet på en av mina kuddar (Arwen ligger ju jämnt i bädden, måste skaffa fler) och såg hur han skakade lite nu när han är nakenfis igen. Så jag kunde inte låta bli att lägga min tjocktröja på honom, och det uppskattade han ♥. Lilla gubben. Imorse när han såg att jag vaknat hoppade han upp i sängen, och så låg vi där under täcket tillsammans och bara myste! Vad vore livet utan hund?

Nej, nu måste jag sätta igång här. Det är dåligt på egna bilder-fronten, orkar inte ladda kameran. Därför tar vi en oldie:

Det har jag varit hela dagen idag! Wihoo! Feels great. Men nu har jag lite ont i magen efter all choklad och julmust som jag unnade mig... smällar man får ta!

Min duktighet höll i sig och jag har faktiskt suttit och pluggat från 17.00 till 21.45. 17 sidor föreläsningsanteckningar har gåtts igenom, 54 (värdelösa) sidor har blivit lästa och många termer har börjat närma sig att bli inpräntade i pannan på mig. Tentan är nu på fredag, den är bara 2 timmar lång och om man tittar på de föregående tentorna så ska det inte vara någon big deal. Men det är svårt ändå, läraren är allt annat än pedagogisk och de gruppövningar jag varit på har varit värdelösa. Vi får se om jag får till det.

Nu ska jag beställa böcker till nästa delkurs, den sista i Medie- och kommunikationsteori A. Jag hoppas att den blir bättre än denna. Tyvärr är det typ 5-6 böcker som ska läsas, känns sådär både för min rygg, koncentrationen och den redan tunna plånboken. Det blir inte mycket till julklappar i år...

Just idag är jag stark, just idag mår jag bra. Jovars. Kenta is the shit. En annan har ju varit uppe sedan kl 8 imorse minsann. Åt frukost, gav hundarna mat och gick ut på en skogspromenad (med varierad framgång, as always). Tvättade och smörjde in Arwens eksem och hade i örondroppar i öronen. Diskade, gjorde rent i köket, gav älsklingen frukost på sängen idag igen ♥. Han börjar bli bortskämd.

Vi såg på ett avsnitt av American Dad tillsammans, och nu sitter vi och nördar framför varsin dator. Ska strax ta uti med att hänga in tvätt och packa upp ytterliggare ett par flyttkartonger (!!). Sen blir det plugg. Och idag måste jag verkligen plugga också, inte bara säga att jag ska göra det...

Haha. Älskling tittade på mig nyss här där vi ligger bredvid varandra i sängen med våra datorer och nördar och sa entusiastiskt att han hade uppdaterat sin blogg. Åh, sa jag, måste kolla. Sen slog det mig hur söt min karl är och varför han förtjänar frukost på sängen fler gånger. Nedan är ett urdrag:

"Jag snörvlar lite; jag blir nästan alltid lite snuvig på vintern, och jag tar ett par djupa andetag. Försöker dölja det faktum att jag just fes för Älskling som sitter bredvid mig med sin dator. Jag har legat och smygfisit hela kvällen faktiskt, men jag gör det inte med flit. Det bara blir så ibland. Om hon frågar kommer jag antagligen att skylla på någon av hundarna (deras fisar stinker nåt så horribelt) men det kommer hon inte att göra. Hon vet att det är jag. Och jag vet att hon vet."

Försöka går ju, men jag hör det mesta, sötnos! ♥

Jag lyckas ta mig fan aldrig. De senaste dagarna har jag försökt gå upp tidigt, men av någon anledning så har alarmet alltid stängts av och jag har somnat om. Idag ringde alarmet vid 8, jag vaknade pigg som en räka och skrattade åt älskling som hade somnat med kläderna på sig och datorn bredvid. Så kramar han om mig och vi somnar om. Jaha. Vaknade 11.45 istället. Bra.

Idag var jag världens snällaste sambo och serverade A frukost på sängen. Det ni! Det förstördes lite för att jag inte orkade koka ägg och så hade vi ingen mjölk till kaffet (A har alltid det, inte jag dock, black is the best). Men mysigt var det i alla fall! Vi satt och tittade på American Dad medan vi åt. Vi ska strax gå ut på en promenad med hundarna tillsammans, sen ska jag ägna mig åt lite hushållsarbete såsom plocka in tvätt och diska (!!). Ikväll blir det väl plugg för hela slanten... suck!

Okej, ni som sett filmen Yrrol fattar om ni kopplar ihop det med gårdagens inlägg.

Lite bättre idag. Känns som om jag hämtade andan igen. Tyvärr vaknade jag vid 12 istället för vid 8 som det var tänkt, men så kan det bli! Det är fredag och inget jag tänker hänga läpp över. "Det löser sig", är nog en fras som jag måste printa in i skallen. En bekant har tatuerat in det på benet, men eeh, så långt ska jag nog inte gå.

Nu måste jag till Konsum och köpa hundbajspåsar. Intressant, va? Säkert precis sånt som ni vill läsa om. Lite snask till ikväll också. Sen måste jag ut med hundarna, ta mig till skolan och fixa nytt lösenord till förbannade Blackboard, in till stan och hämta ut medicin till djuren och så hem igen. Där väntar hänga in tvätt, raka färdigt Spiken (gamla maskinen dog precis mitt i häromdagen, jag skäms när jag tar ut honom!) och lite annat smått och gott. Lovely. See ya!

Jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna det här. Men jag ska fan ha sista ordet ändå.

ÄR DU NÖJD NU?! ÄR DU NÖJD, GUDJÄVEL?!

Kära vänner, jag har försummat er. Rejält. Herregud, jag har inte skrivit ett ord på flera dagar?! Sånt får det bli ändring på, så här kan det ju icke fortsätta. Skandal.

Idag har jag och Arwen varit hos veterinär. Hon skötte sig superfint. Ni kan läsa mer om det i Arwens blogg lite senare. Själv ligger jag fortfarande efter vad gäller både plugg och andra "måsten", och helt ärligt så mår jag väl inte så jättebra. Ångesten kom som en smäll på käften igår med tillhörande handlingsförlamning och rusande hjärta Jag skulle gissa på att det är ett resultat av press, dålig sömn, felvänd dygnsrytm och otroligt dålig kost. Igår åt jag t ex ingenting alls innan älskling kom hem med kebab och cola för att trösta mig, då var klockan 21.15.

Men sånt måste det också bli ändring på. Sov dåligt inatt, men var uppe klockan 8. Tog en dusch och gjorde iordning en ordentlig frukost till mig och A. Sedan ta ut hundarna och sen var det ärendet på stan med Arwen.

De senaste dagarna har jag även insett att jag måste hitta ett extrajobb. Sparkontona ekar tomt nu och det är inte kul att behöva bäva inför att gå till veterinären. Nu har vi ju sån tur att vi precis fått pengar av en vän efter att han bodde hos oss i sommar, och så får vi ju fortfarande pengar från våran inneboende. Låna kan vi alltid göra av mamma och pappa. Men sen då? Av CSN-pengarna som kommer in är det svårt att sätta undan något överhuvudtaget, plöstligt så behövs de lika snabbt igen. Snålar vi på maten kan vi säkert dra ner med en tusenlapp där, men jag hittar mig hellre ett extrajobb som ger mer i kassan istället.

Ja, är det inte bekymmer över tvätt, ostädad lägenhet, ouppackade flyttkartonger, plugg, hundar, katter eller vad fan som helst, då är det bekymmer över pengar. My God. Det får tas hand om lite senare (*hosthost*), nu är jag satans hungrig. MAAAAT!

Nu sitter jag hemma hos mamma. Vi har haft en helmysig middag tillsammans med pappa, lillebror, syster med son och sonens pappa. Nu har alla gått hem till sitt, mamma och jag har suttit och ätit godis, tittat på TV, pratat och skrattat tillsammans. Det här sådana här stunder som får en att fundera på varför man flyttade.

Älsklingen sitter och ölar med en vän i Örebro. Kvar hemma är stackars älsklings-Arwen med sin hemska tratt som hon absolut inte tycker om (vilka djur gör det?). Hon har aldrig haft tratt på sig förut och blev ju såklart jättestressad av att krocka överallt, så hon satte sig tätt, tätt mot mitt ben och ville inte gå därifrån. Där var hon trygg, med matte ♥. Har väldigt dåligt samvete över att lämna henne över helgen, men jag vet ju att älsklingen tar hand om henne. Efter att jag åkt gick de till rastgården så att hundarna fick springa av sig ordentligt. Jag hoppas verkligen exemet blir bättre så att hon slipper tratten så fort som möjligt!

Nu blev det lite väl mycket hund-snack här, både i detta och i förra inlägget. Men jag är ju orolig för mitt lilla hjärtegryn! Innan bussresan handlade jag ett par tatuerings-tidningar och brittiska ELLE som jag nog ska ta mig an nu sittandes bredvid mamma i soffan. Hörs senare lovers.